Jag hör röster
Här är en bit skitkul fakta som de flesta inte vet om.
På 60-talet försökte man sig på att bota grav epilepsi genom att helt dela på de drabbades hjärnhalvor - alltså gå in och klippan av nerverna som binder samman hjärnan i mitten. Det lyckades, men man upptäckte ett par mindre behagliga bieffekter.
De som fått ingreppet "split-brain" utfört på sig upptäckte snart att det fanns en till vilja som styrde kroppen. En patient skulle till exempel öppna en låda varpå hans andra hand förhindrade detta geonom att hålla för så det inte gick att öppna. han kunde inte häva tillståndet och fick tålmodigt vänta. Hur löser man det? En annan patient höll på att köra av vägen när den ena handen plötsligt tog över ratten och styrde helt utan kontroll.
Det konstaterades att vi har en person till i oss (minst). Vanligt folk med hjärnan i ett stycke kan få impulser men vi lyder dom inte. Men ibland upptäcker man att man sjunger eller visslar utan att man visste om det - det är någon annan som ritar medans du pratar i telefon, eller ena handen leker med någonting utan att du styr över det, eller iallafall tills du kommer på det. Det händer rätt ofta - för alla.
Vem är det?
Vi föds med två starka individer i oss. Båda har full kontroll i början.
Allt eftersom vi blir äldre tar en av de två över - i 99,99% av fallen är det den logiska personligheten som tar över. Vi har alla gjort hyss som barn och inte kunnat förklara varför - inte för att vi inte kan prata utan för att vi verkligen inte vet eller förstår. Visst - det såg ut som jag, det var min kropp och i min hjärna beslutet fattades - men det var inte jag... mysko, eller hur? Men inte alls konstigt utan naturligt, det ska vara så. Den logiska personen är den som tillåter sig själv att växa och förbjuder den andra lekfulla halvan att delta genom att inte agera på impulserna eller infallen. Till exempel när vi i en mer vuxen ålder dricker alkohol eller tar andra droger påverkas båda två och den där logiska personen släpper då gärna ut den lille som passar på och gör allt den inte brukar få - alla som inte är nykterister vet vad som händer så jag går inte in på det.
Men det mest intressanta utöver hopp från hustak ner i pooler, korkade upptåg och galna utspel är när den lilla personen får tag på en mobiltelefon och börjar ringa folk den gillar. Och att när den logiska personen helt stängt av fortsätter den lilla busen och vi kommer inte ihåg att vi gjort grejer som vi gjort men inte gjorde.
"hur kom jag hit? - var är jag någonstans" - "Jag gjorde vaddå?" -
behöver jag säga mer?
För mig har det varit lite av en utmaning att låta den lille Emil få komma fram när tillfälle ges och under kontrollerade former - att släppa loss helt enkelt och bara hänga med. Jag tänker så här att två personer, en mogen erfaren Emil och en växande liten Emil-gremlin borde vara bättre än en totalitär tråkmåns med ett inburat litet monster. Trots allt har jag bara haft bra stunder med gremlin. Han har blivit mycket äldre på kort tid och jag tror att han är i början på tonåren nu eftersom han är så rebellisk och förgrymmad på situationer och omständigheter.
Jag försöker lära mig själv att världen är orättvis utan anledning. Fast det är bra tycker jag för jag förstår mer av mina/våra handlingar och känslor, kan styra mitt betéende och fatta bättre beslut känner jag när jag har gremlin-Emil med mig och fått mig själv att förstå. Dessutom har mina telefonkluddar övergått till ren tankeverksamhet där jag vet att jag har en otålig tonåring med mig.
Jag är medveten att det här låter som rena galenskaperna och att vissa tycker att jag borde spärras in - men betänk att det här grundar sig faktisk vetenskap och att det har forskats mycket på just detta fenomen efter split-brain patienterna. Man utför än idag split-brain på olika håll i världen och i princip alla som genomgått operationen rapporterar samma fenomen. Så det handlar inte om att du inte har någon i dig också utan snarare om att du inte lyssnar eller förstår ditt inre barn.
Det har uppskattats till c:a 10 000 olika röster i huvudet samtidigt, utöver de automatiserade systemen som styr hur mycket kiss njuren ska producera, hur djupt du ska andas, när du blinkar osv. Jag har upptäckt en som jag gjort till min kumpan och kompis. I ärlighetens namn tror jag det kan vara skadligt att låta ytterligare en eller flera träda fram. Så jag låter min gremlin sköta en del av klagomålshanteringen från de övriga 9,999 viljorna. Han får styra skeppet då och då under min insyn. Som jag ser det är det övningskörning för vår del.
Det finns även historier där på grund av olyckliga omständigheter an männsika blir av med ena hjärnhalvan. En annan person växer fram, lär sig tala, lär sig gå, läsa och skriva. Bevis för att det fanns en backup inne i knoppen - om det skulle hända mig så tror och hoppas jag att min backup inte är lika efter utan kanske även kan ta vid där jag själv tog slut. Wierdo - men det är underhållande, du läste ju ända hit!
Så vad ska man göra för att lära sin gremlin, för att dra nytta?
- Börja så smått att uppmuntra visslingarna, kluddrandet, det lekfullt stojiga och busiga. Agera på de knasiga roliga infallen (inom rimliga gränser!!!). Låt ditt lilla jag få leka med dom andra barnen, hoppa hopprep, sparka boll och åka rutchkana - visst! ditt logiska jag som just läste att man ska leka sa promt nej, varför det? För att det fanns en liten knatte som jublade av lycka och blev otålig. Sluta mobba ditt inre barn.
Det här förklara också vissa människors barnsliga och naiva sidor, speciellt i trängda situationer. Folk som håller för ansiktet när något oväntat händer, eller går till attack när dom blir rädda - eller inte förstår varför dom agerar underligt när folk sjunger ja må han/hon leva eller så - de ovanliga hälndelserna som är ologiska tilldelas den lilla eftersom man tappar kontrollen en kort sekund och gremlin smiter ut. Likaså när man vill vara engagerad men lillen är vaken och vill göra någonting annat.
Om du nu skulle hitta och knyta an till ditt lilla jag - va glad för det. Många vågar inte ens tänka tanken eftersom deras mini-me är så ouppfostrade och vill göra helt fel saker. De har aldrig tagit sig tid att frambringa något och nyttigt ur den faktiska situationen. Tråkigt för dom.
Och på slut-tampen vill jag tillägga att detta inte har någonting med schitzofreni eller multipel personlighet att göra. Man kan inte diagnostisera detta som sjukdom eftersom det är något alla har. Men det är kul att prata om sig själv i andra och tredje hand med sig själv. Det måste vara höjden av rubbad!
Eller i fjärde hand!
- Det va någon som pratade förut om någon som hette Emil, vet du vem det är?
- nej, vem är det?
Eller som i filmen bilar där farmorbilen säger;
- om inte du slutar prata med dig själv kommer folk tro att du är galen
och McQueen svarar; -tack för tipset! och får till svar;
- Jag pratar inte med dig!!!
Hörrdu, Gremlin nu får du chansen att säga nå't - tangentbordet är ditt.
hej
bajs
hejdå
// Emil / gremlin
På 60-talet försökte man sig på att bota grav epilepsi genom att helt dela på de drabbades hjärnhalvor - alltså gå in och klippan av nerverna som binder samman hjärnan i mitten. Det lyckades, men man upptäckte ett par mindre behagliga bieffekter.
De som fått ingreppet "split-brain" utfört på sig upptäckte snart att det fanns en till vilja som styrde kroppen. En patient skulle till exempel öppna en låda varpå hans andra hand förhindrade detta geonom att hålla för så det inte gick att öppna. han kunde inte häva tillståndet och fick tålmodigt vänta. Hur löser man det? En annan patient höll på att köra av vägen när den ena handen plötsligt tog över ratten och styrde helt utan kontroll.
Det konstaterades att vi har en person till i oss (minst). Vanligt folk med hjärnan i ett stycke kan få impulser men vi lyder dom inte. Men ibland upptäcker man att man sjunger eller visslar utan att man visste om det - det är någon annan som ritar medans du pratar i telefon, eller ena handen leker med någonting utan att du styr över det, eller iallafall tills du kommer på det. Det händer rätt ofta - för alla.
Vem är det?
Vi föds med två starka individer i oss. Båda har full kontroll i början.
Allt eftersom vi blir äldre tar en av de två över - i 99,99% av fallen är det den logiska personligheten som tar över. Vi har alla gjort hyss som barn och inte kunnat förklara varför - inte för att vi inte kan prata utan för att vi verkligen inte vet eller förstår. Visst - det såg ut som jag, det var min kropp och i min hjärna beslutet fattades - men det var inte jag... mysko, eller hur? Men inte alls konstigt utan naturligt, det ska vara så. Den logiska personen är den som tillåter sig själv att växa och förbjuder den andra lekfulla halvan att delta genom att inte agera på impulserna eller infallen. Till exempel när vi i en mer vuxen ålder dricker alkohol eller tar andra droger påverkas båda två och den där logiska personen släpper då gärna ut den lille som passar på och gör allt den inte brukar få - alla som inte är nykterister vet vad som händer så jag går inte in på det.
Men det mest intressanta utöver hopp från hustak ner i pooler, korkade upptåg och galna utspel är när den lilla personen får tag på en mobiltelefon och börjar ringa folk den gillar. Och att när den logiska personen helt stängt av fortsätter den lilla busen och vi kommer inte ihåg att vi gjort grejer som vi gjort men inte gjorde.
"hur kom jag hit? - var är jag någonstans" - "Jag gjorde vaddå?" -
behöver jag säga mer?
För mig har det varit lite av en utmaning att låta den lille Emil få komma fram när tillfälle ges och under kontrollerade former - att släppa loss helt enkelt och bara hänga med. Jag tänker så här att två personer, en mogen erfaren Emil och en växande liten Emil-gremlin borde vara bättre än en totalitär tråkmåns med ett inburat litet monster. Trots allt har jag bara haft bra stunder med gremlin. Han har blivit mycket äldre på kort tid och jag tror att han är i början på tonåren nu eftersom han är så rebellisk och förgrymmad på situationer och omständigheter.
Jag försöker lära mig själv att världen är orättvis utan anledning. Fast det är bra tycker jag för jag förstår mer av mina/våra handlingar och känslor, kan styra mitt betéende och fatta bättre beslut känner jag när jag har gremlin-Emil med mig och fått mig själv att förstå. Dessutom har mina telefonkluddar övergått till ren tankeverksamhet där jag vet att jag har en otålig tonåring med mig.
Jag är medveten att det här låter som rena galenskaperna och att vissa tycker att jag borde spärras in - men betänk att det här grundar sig faktisk vetenskap och att det har forskats mycket på just detta fenomen efter split-brain patienterna. Man utför än idag split-brain på olika håll i världen och i princip alla som genomgått operationen rapporterar samma fenomen. Så det handlar inte om att du inte har någon i dig också utan snarare om att du inte lyssnar eller förstår ditt inre barn.
Det har uppskattats till c:a 10 000 olika röster i huvudet samtidigt, utöver de automatiserade systemen som styr hur mycket kiss njuren ska producera, hur djupt du ska andas, när du blinkar osv. Jag har upptäckt en som jag gjort till min kumpan och kompis. I ärlighetens namn tror jag det kan vara skadligt att låta ytterligare en eller flera träda fram. Så jag låter min gremlin sköta en del av klagomålshanteringen från de övriga 9,999 viljorna. Han får styra skeppet då och då under min insyn. Som jag ser det är det övningskörning för vår del.
Det finns även historier där på grund av olyckliga omständigheter an männsika blir av med ena hjärnhalvan. En annan person växer fram, lär sig tala, lär sig gå, läsa och skriva. Bevis för att det fanns en backup inne i knoppen - om det skulle hända mig så tror och hoppas jag att min backup inte är lika efter utan kanske även kan ta vid där jag själv tog slut. Wierdo - men det är underhållande, du läste ju ända hit!
Så vad ska man göra för att lära sin gremlin, för att dra nytta?
- Börja så smått att uppmuntra visslingarna, kluddrandet, det lekfullt stojiga och busiga. Agera på de knasiga roliga infallen (inom rimliga gränser!!!). Låt ditt lilla jag få leka med dom andra barnen, hoppa hopprep, sparka boll och åka rutchkana - visst! ditt logiska jag som just läste att man ska leka sa promt nej, varför det? För att det fanns en liten knatte som jublade av lycka och blev otålig. Sluta mobba ditt inre barn.
Det här förklara också vissa människors barnsliga och naiva sidor, speciellt i trängda situationer. Folk som håller för ansiktet när något oväntat händer, eller går till attack när dom blir rädda - eller inte förstår varför dom agerar underligt när folk sjunger ja må han/hon leva eller så - de ovanliga hälndelserna som är ologiska tilldelas den lilla eftersom man tappar kontrollen en kort sekund och gremlin smiter ut. Likaså när man vill vara engagerad men lillen är vaken och vill göra någonting annat.
Om du nu skulle hitta och knyta an till ditt lilla jag - va glad för det. Många vågar inte ens tänka tanken eftersom deras mini-me är så ouppfostrade och vill göra helt fel saker. De har aldrig tagit sig tid att frambringa något och nyttigt ur den faktiska situationen. Tråkigt för dom.
Och på slut-tampen vill jag tillägga att detta inte har någonting med schitzofreni eller multipel personlighet att göra. Man kan inte diagnostisera detta som sjukdom eftersom det är något alla har. Men det är kul att prata om sig själv i andra och tredje hand med sig själv. Det måste vara höjden av rubbad!
Eller i fjärde hand!
- Det va någon som pratade förut om någon som hette Emil, vet du vem det är?
- nej, vem är det?
Eller som i filmen bilar där farmorbilen säger;
- om inte du slutar prata med dig själv kommer folk tro att du är galen
och McQueen svarar; -tack för tipset! och får till svar;
- Jag pratar inte med dig!!!
Hörrdu, Gremlin nu får du chansen att säga nå't - tangentbordet är ditt.
hej
bajs
hejdå
// Emil / gremlin
Kommentarer
Skicka en kommentar